Brasset och företagandet har format Olofs liv

– Det har blivit en livsstil. Inte bara det här med att spela och dirigera, utan allt runt omkring, säger Olof. Han var 15 år när han tog över ledarskapet 1973. I dag, drygt 50 år senare, leder han fortfarande Åsenhöga brassband – parallellt med ett långt yrkesliv som företagare och vd för Swemix AB.

Hur började allt – egentligen?
Historien om Åsenhögabrasset börjar, enligt Olof, som ett slags socialt projekt i början av sextiotalet.

– Jag vet att jag har läst i något gammalt protokoll att man ville starta ”en verksamhet för lite oroliga pojkar”, säger han med ett leende. Det var ledaren för den kommunala musikskolan Sigvard Larsson som drev det här från början.

Men i Åsenhöga fick även flickor vara med från början. Verksamheten var knuten till missionsförsamlingen och fungerade som en fast punkt för ungdomar i bygden. När Sigvard Larsson slutade som ledare i början av 1970-talet verkade historien vara slut. Men så blev det inte. –

I maj 1973 kom pastorn och frågade om jag kunde få ihop ett gäng till en vårfest. Då var jag 15 år. Jag tänkte nog inte så mycket – vi bara gjorde det. Den där spelningen blev startskottet för den nystart som fortfarande pågår.

Vad är det som har gjort att brasset har överlevt?
– Gemenskapen. Att unga och äldre gör något tillsammans, på riktigt. Det är ganska unikt i dag, säger Olof.

I Åsenhögabrasset är åldersspannet stort. Här spelar barn, föräldrar med mor- och farföräldrar. Många som flyttat från bygden har flyttat hem igen och flera ungdomar som studerar i någon stad kommer ofta hem för att vara med och spela. Just återväxten har varit avgörande.

Ungdomsbrasset med barn i åldrarna 10-16 år har fungerat som en stadig grund och varit en förutsättning för att Åsenhöga Brassband har överlevt och är vid gott liv.

Hur var brasslivet i regionen förr?
I bygden finns idag fortfarande två aktiva brassband. När Olof började spela såg det annorlunda ut.

– Då fanns det brassband i nästan varje samhälle runtomkring; Värnamo, Anderstorp, Gislaved, Hestra, Smålandsstenar och Valdshult.

Gnosjö och Hillerstorp hade två var. I dag är många av dessa borta. Det gör Åsenhögabrassets långlevnad ännu mer anmärkningsvärd. – Det är klart man kan vara lite stolt. Samtidigt vet man hur skört det kan vara. Det gäller att hela tiden jobba med att fylla på med nya unga musikanter och att hitta på roliga saker.

Vad är det som är roligast med att leda ett brassband?
Olof återkommer till samma sak flera gånger: relationerna. – Det som är så givande är kontakten med barn och unga. Att få följa dem, se hur de växer – både musikaliskt och som människor.

Men det är inte bara det pedagogiska som lockar. Den musikaliska utmaningen är minst lika viktig.

– När man är med i tävlingar och får en internationell jury som bedömer, då vill man ju få något att bita i. Lite svårare musik som utmanar.

Stiger pulsen fortfarande ibland?
– Ja, det gör den, absolut. Det är något alldeles extra när man går upp där och vet att man blir granskad!

Är brasset öppet för alla?
Svaret kommer snabbt. – Vill man vara med, så får man vara med. Vi har inga auditions. Brasset är förankrat i Equmeniakyrkan i Åsenhöga, men verksamheten sträcker sig långt utanför kyrkorummet.

– Vi spelar i andra sammanhang också. Konserter, resor och festivaler. Det är en stor del av grejen. Genom åren har bandet gjort flera uppmärksammade konserter – bland annat med bygdens son Uno Svenningsson och Samuel Ljungblahd i Åsenhöga kyrka.

– Det var fullsatt båda gångerna, helt fantastiskt. Ryktet om brasset når långt – det är faktiskt så att orkestrar runt om i landet, och även utomlands, hör av sig och vill komma hit och spela. Dom tycker att det är kul att komma ut på landsbygden och dom vet att i Åsenhöga kommer folket och lyssnar. Han nämner Marinens Musikkår från Karlskrona, Livgardets Dragonmusikkår i Stockholm och världsledande brassband från England, Wales och Norge som exempel.

Brass och näringsliv
Vid sidan av musiken har Olof gjort en lång karriär inom näringslivet. Han startade Swemix AB tillsammans med kompanjonen Thomas Bolmgren 1988.

– Att säga upp sig från ett jobb och starta eget, det var ett stort steg, och var väldigt spännande. Men åren med Swemix har varit bra och företaget har vuxit stabilt. Swemix kommer att bli kvar i regionen, vilket Olof är glad och stolt över.

– Vi har inte sålt till någon stor koncern, vilket annars är ganska vanligt här. I stället har vi hittat en lösning som gör att våra bolag blir kvar i privat ägo här i Gnosjö.

När Gnosjöandan kommer på tal, funderar Olof lite och konstaterar att den nog har förändrats under åren.

– Förr var samarbetet företag emellan mer vardagligt. Man rekommenderade till och med konkurrenter om man inte hade möjlighet att lösa ett uppdrag själv. Det finns fortfarande kvar en god Gnosjöanda, men den ser kanske inte likadan ut i dag som den gjorde förr.

Vad händer nu – efter yrkeslivet?

I maj går Olof i pension från sin roll som vd.

– Thomas fortsätter driva företaget. För min del blir det lite mer luft framöver.

Men brasset tänker han inte lämna.

– Nej, så länge de vill att jag skall vara kvar som ledare så vill jag fortsätta, jag tycker fortfarande att det är väldigt roligt. Och på långfredagen var det dags för konsert igen.

– Det kändes fint. Att få stå där igen, precis som vi har gjort i alla år.

Fakta: Åsenhöga Brass Band
Startades: 1962 inom Åsenhöga Missionsförsamling
Nystart: 1973, då Olof Forsberg tog över som ledare, 15 år gammal
Ledare: Olof Forsberg, dirigent sedan 1973 Hemvist:
Equmeniakyrkan Åsenhöga
Ungdomsverksamhet: Åsenhöga Youth Brass Band (ÅYBB) Verksamhet: Konserter, tävlingar, resor och samarbeten i Sverige och internationellt
Medlemmar: Cirka 35–50, med stor åldersspridning
Traditioner: Julkonserter, återkommande vår- och sommarkonserter
Aktuellt: Konsert på långfredagen
Intressanta fakta: Av Åsenhögas cirka 540 invånare är cirka 10% involverade i brassmusik på ena eller andra sättet.